I kontrast till Island

I ljuset av den globala skattesmitarskandalen omkring de läckta Panama-dokumenten, finns det en iakttagelse som upptar många sydafrikaners tankar: vad är det för fel på Sydafrika? Landet berömmer sig av att vara en spelare på den internationella arenan – landet är en spelare på den internationella arenan. Det är i allt väsentligt en fungerande demokrati som håller fria, allmänna och i grunden obestridbara val. Det är ett land med ett fungerande rättsväsende, fri press och en liten, men aktiv politisk opposition.

Därför är det med förundran och frustration som sydafrikaner just nu läser om Island och den avgående statsministern Gunnlaugsson. Här i Sydafrika meddelade just landets konstitutionsdomstol att i den uppmärksammade frågan om president Jacob Zumas uppgradering av sitt privata residens på skattebetalarnas bekostnad, begick han de facto ett lagbrott och han är därför skyldig att betala tillbaka pengarna. Ett lagbrott! Och inget litet sådant: vårdslös hantering av en kvarts miljard av skattebetalarnas pengar. Veckorna dessförinnan kom synnerligen graverande uppgifter om hur hans nära relationer med den indiskbördiga finansfamiljen Gupta verkar ha påverkat hans utnämning av ministrar. De till synes välgrundade, men ännu inte bevisade, anklagelserna går ut på att familjen Gupta tycks ha haft ett hemligt mandat att erbjuda och tillsätta ministerposter som de finner lämpligt. Till saken hör bland annat också att en av president Zumas söner är högt uppsatt i Gupta-koncernen. Ytterligare en förhållandevis komplicerad skandal inkluderar anklagelser mot presidenten vad gäller otillbörligt stöd till det nationella flygbolaget SAA, där han också har personliga kontakter och intressen.

Trots allt detta, och trots en allt mer högljudd protestkör – inklusive intern kritik inom hans eget parti, ANC och från ytterligt prominenta personer – sitter Jacob Zuma kvar på presidentposten. Därför blir kontrasten enorm, när sydafrikaner nu läser om Island och om hur statsministern undanhållit privata medel från skatt, genom uppfinningsrik ekonomisk planering i ett skatteparadis, med resultatet att han mindre än ett dygn senare omedelbart avgår från sin post. Detta samtidigt som deras egen teflonpresident går oberörd genom skandal efter skandal på ett sätt som det – anser allt fler – definitivt inte anstår en demokrati.

Annonser

1 kommentar

Filed under Afrikansk politik

One response to “I kontrast till Island

  1. Else Uhlmann

    Hej,
    Har läst din bok Sydafrikas Historia. Är lite förvånad om att du inte lämnade Beyers Naude i boken. Han var verkligen en kämpare (ex präst) mot förtryck.
    Som vit Afrikaan född 1949 med allt det innebär tycker jag att Sydafrikas Historia är mycket läsvärd.
    Hälsningar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s